idahqvist

Nystart. Något helt, helt, helt nytt som jag inte gjort tidigare. Lämna alla mina gamla vänner, många som jag gått i samma klass med enda sen lågstadiet och träffat varje dag. För att börja om helt från början. Inte känna en enda kotte i min nya klass. I vintras när man började kolla runt på gymnasium var jag helt säker på att jag ville det. Och ni vet uppsattsen på svenska-nationella? Jag skrev en novell om att våga chansa, för det är det som livet går ut på, att pröva nya saker och inte vara rädd för det som väntar. Jag var riktigt övertygad. Sen kom veckan innan sista gymnasieintagningen. Jag blev helt plötsligt väldigt osäker på alla skolor jag varit och kollat på, för inget kändes det minsta rätt. Alltså var jag tvungen att hitta en helt annan skola, på en vecka. Jag läste lite om Thoren Business School, affärsgymnasiet som skulle öppna till hösten i Stockholm. Jag och pappa ringde och pratade länge med tjejen som höll i uppbyggandet av skolan. Jag hade inte varit på något öppet hus, men jag tänkte chansa och valde ett samhällsprogram med inriktning finansiering och redovisning där. Sen tänkte jag inte så mycket på det förens nu de senaste dagarna. Då jag har haft riktig panik inombords att det ska gå helt åt helvete. Att jag ska börja i en klass med massor av offer. Att vara de första ettorna på skolan ska suga. Att börja utan någon och på ett helt okänt gymnasium kommer bli helt fel. osv.osv.osv. Jag vet inte riktigt vart jag ville komma med den här långa texten, men efter idag känner jag mig lugn igen. Att börja helt från början, i en skola man knappt vet något om, utan en enda person i klassen som man känner - var en ren chansing, men jag tror den var lyckad. Passar mig. Magkänslan är bra. Fan, det här ska bli tre riktigt bra år!