130414 sjukhus och anemi
Nu var det ett tag sen, men det har sina förklaringar.
Någon vecka efter att vi kom hem från Kanada åkte jag på feber och ett par dagar senare svullnade mina ögon upp. Jag gick till husläkaren som trodde det var körtelfeber och tog därmed ett blodprov. Dagen efter var jag påväg till skolan för att göra mitt spanskaprov, febern var nämligen inte allt för hög, när mamma ringde. Jag skulle tydligen in till akuten för jag hade värsta blodbristen, och jag fattade verkligen noll. Jag mådde ju inte dåligt, förutom febern då. Pappa följde med till ST:Görans där dom tog fler prover. Blodvärdet visade på 83 (vid 80 får man blod). Blev inlagd mellan torsdag-måndag, tog prover varje dag och fick järndropp.
Läkarna vet inte varför jag hade så låga värden, eftersom jag inte visade symtom på något annat. Febern trodde dom var en sak för sig. Dom var väl i alla fall eniga om att jag antagligen haft så låga värden väldigt länge och att kroppen hade "vant" sig vid det. Jag kan dock tycka att det är väldigt läskigt, eftersom jag verkligen inte kände av något konstigt alls. Jag hade ju lika gärna kunnat fortsätta tappa blod och helt plötsligt trilla ihop utan att känna av något.
I dagsläget har jag fått ännu en påfyllning med järn, var och tog prover i onsdags och på tisdag ska jag till sjukhuset för att få veta svaren och prata med läkarna om vad felet kan vara. Jag ligger otroligt mycket efter i skolan, så mycket att jag inte tror att jag kommer kunna ta igen allt innan studenten. Dessutom har jag missat massa roliga skivor mm när jag var sjuk. Ikväll ska jag på min första skiva för året, det är Amanda m.fl. som har Filmtema på Pure.
På tisdag har vi vår skiva på Fou med temat James Bond. JAG ÄR JÄTTE TAGGAD.
